Agneta Stolpe, från Appelbo i Västerdalarna, är en efterfrågad pedagog, kursledare och föreläsare. Hon är logonom, regissör och sångerska med tidigare erfarenheter som kulturskolerektor, pedagog och chef inom olika skolformer. Som logonom handleder Agneta idag olika yrkesgrupper som vill utveckla röst, kroppsspråk, retorik och framträdande, hon regisserar bygdespelet Trollbröllopet och bjuder på visor, trallar och kulning både som artist och pedagog. (fjallkonferens.se)

- - -

Kära kulla, du har hela livet på dig då du sjunger en visa!
Så sa en gammal man till mig en gång för länge, länge sen efter att jag sjungit en sång från scenen - troligen nervöst, forcerat och glad att det då var över. Jag var nog 15-16 år och kritiken kunde ha fått mig att tystna, men det fanns en varm ärlighet både i hans ord och i hans ögon. Han ville dela med sig av sin livserfarenhet och jag tackade och tog emot, även om jag inte riktigt förstod just då.

Det har passerat nästan 40 år sen dess och jag sjunger än. Hans kloka ord har följt mig. Sången, eller visan, ska inte bara snabbt passera hjärnan och ut genom munnen, den måste hinna en sväng förbi hjärtat också innan den släpps ut. Hur det fysiskt går till förstår jag inte, men det känns bra då sånger får hjärtekraft. Både då jag sjunger själv och då jag lyssnar på andra.

Att ha livet på sig att sjunga en visa har med åren också fått en annan betydelse. Några av dom har följt mig som rejäla ledstänger genom livet. De kan ibland få en helt ny betydelse, överraska mig och till och med utmana mig. Efter ett tag brukar jag inse att det inte är visan som förändrats utan jag. De hjälper mig att förstå mig själv.

Jag har haft förmånen att möta många, både unga och äldre, som vill ta del och lära sig visor och låtar. Visorna dyker sen upp i nya miljöer och skepnader och får ny form och glans när någon annan lagar till och serverar dem. Det tycker jag om!

Så vad sa han egentligen, den gamle mannen? Min tolkning är att det är en god investering att skaffa sig några visor som följeslagare och att vi ska ta oss tid att sjunga dom. Om och om igen, genom hela livet.
(Agneta Stolpe)

- - -

Agneta Stolpe - Anaros 1999
(Mockfjärd Giga)

 1. Gulle sol. 
 2. Gånglåt efter Artbergs Kalle. 
 3. O tysta ensamhet. 
 4. Olles vals. 
 5. Polska efter Vifors Erik. 
 6. Polska efter Sjungar Lars. 
 7. Jag satte mig på en hussane låg. 
 8. När som jag var på mitt 18:e år. 
 9. Det gingo två jungfruar. 
10. Ensam uti skogen. 
11. Springlek efter Vall Erik. 
12. Getleken. 
13. Jag längtade som andra. 
14. Vallslingor. 
15. Förgäves uppå stigen. 
16. En liten fågel. 
17. Och inte vill jag sörja, Vålhallavals. 
18. Inte te att skära. 
19. Förgäves jag dig varit trogen. 
20. Jag ska gå med benmuskler starka, Sundbergs schottis. 
21. När jag va liten, Halling. 
22. God afton sköna flicka. 
23. Ku HÃ¥lland


Agneta Stolpe, sång, trall
Per Gudmundson, violin, viola
Ola Bäckström, violin, gitarr, bosoki
Lars-Urban Helje, bas